![]() |
|||||||||||||||||
Jesaja 41:10
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Dear Angel |
Ibland undrar jag hur vi påverkas vi människor
av all den elektriska strålning som finns runt omkring oss. Jag
menar den finns ju överallt. Det mesta som man använder kan
man koppla till elektricitet. Och det är bekvämt. Men jag
kan inte låta bli att fundera över hur det påverkar
skapelsen och oss människor. Då i den svunna tiden gav Du Dig till
känna genom naturens manifestationer. Det var som om Du samlade
enorma energier för att tala. Du talade genom åskorna och
Du talade genom vindarna; alla vindar. Helt enastående när
jag tänker på det. Du använde naturens krafter på
ett förstärkt sätt för att få människans
uppmärksamhet. Vetenskapsmän försöker idag förklara de märkligaste av manifestationer från himlen som enbart naturliga fenomen och att människan försökte förstå sin omvärld utifrån den kunskap dom hade då. Men jag tror att Du alltid använt Dig av det som människan kunnat relatera till. Ja jag tror på det och därför känns det angeläget att veta om det sker så i de tider som vi lever i nu också. Herre, är det Du som talar genom naturens våldsamma gråt och protester runt om i den värld vi lever i nu idag? Vid tidens för Din födelse gick det ut många påbud, både goda och onda. Går budet om Din ankomst ut över världen på ett speciellt sätt idag med Herre? Att det sker märkliga ting är inget att resonera om för mig. Jag tycker mig se det, och nu utgår Ditt ord från Jerusalem precis som det är skrivet. Ett säkert tecken enligt vissa. Ordet skulle utgå ifrån Sion i en bestämd tid och det gör det nu. Är det ett tecken på att stora saker och skeenden kommer allt närmare Herre? Ja jag tror att det kan vara så. Kommer det, som det står, bli till jublande glädje för somliga och till förskräckelse för andra? Herre hjälp mig och de jag älskar att stå bland dem som jublar på den dagen. Bara tanken på att jag skulle försöka gömma mig bland klipporna och till och med söka döden av förskräckelse när Du kommer känns otäckt och främmande. Nog vill jag stå där med höjd blick och stor förväntan bland miljoner andra. Ja jag vet att det kommer vara en oräknelig skara som kommer att hälsa Dig välkommen. Där vill jag stå med dom jag håller av, men också bland dom jag tycker mindre om. Jag vill aldrig önska någon människa illa för evigheten, även om jag kan vara ganska så sur och vresig. Herre bevara mitt hjärta och tänk på alla mina böner. Se inte på alla mina brister. Jag vet att dom är många. Men jag gör så gott jag kan och det hoppas jag och tror att Du vet. Det står ju att Du ensam utrannsakar människors hjärtan. Herre utrannsaka mitt hjärta. |
||||||||||||||||
|
S W © Sweden 2005
|
|||||||||||||||||