|

Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28

Psalm 23

One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.
By: Haviva Pedaya; Israel

Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets
kevodo
Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador
halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja

Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave
your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from
home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along
the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near,
The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I
pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep,
you never do you're watching over me
|
Och Gud talade alla dessa
ord:
Jag är Herren, din Gud,
som fört dig ut ur Egyptens land, ut ur träldomshuset.
Sch`ma. Hör Israel! Herren vår
Gud. Herren är en.
Och rök höljde Dig. Medan basunljuden ljöd, talade
Du med Moses.
När budorden gavs, steg Du själv ned på berget Sinai
Gud. Berget skakade, och eld och rök höljde Dig. Du kallade
på Moses. Medan basunljuden ljöd, talade Du med Moses.
Folket höll sig på avstånd. Inte bara för
att dom hade blivit tillsagda att göra det. Utan för att
kraften och den himmelska närvaron skrämde dom. Det var
så omvälvande att de bad Moses att tala till dom istället
för att Du skulle tala till dom Gud.
Vilken enorm manifestation det måste ha varit Gud. Skapelsens
Gud på Sinai berg, talande till det folk som Du hade utvalt
genom Abrahams lydnad. Vem kan göra om det, förutom Du Gud?
Första budet börjar med:
”Och Gud talade alla dessa ord: Jag är Herren, din Gud,
som först dig ut ur Egyptens land, ut ur träldomshuset”
Det var ena delen. Så kommer andra delen: "Du
skall inga andra gudar hava jämte mig”
Första delen visar tydligt och klart vilka som tog emot budorden.
Det var Abraham, Isak och Jacobs barn. Folket som tog emot löftena
och lagen var komna ur en
400 årig fångenskap. Men Du hjälpte
folket ut ur träldomshuset.
Nytestamentliga församlingar var tvungna att skippa första
delen, eftersom det bara är Israels barn som Du Gud fört
ut ur Egypten. Och det är väl OK.
En del menar att Du fört nytestamentliga människor ut ur
ett andligt och världsligt Egypten. Men varför har man i
så fall skippat första delen? Det har jag undrat lite över
men det är inget viktigt Gud. Har bara undrat som vanligt.
De 10 budorden gavs som ett rättesnöre och en hjälp.
Utkorelsen av Israels barn var visserligen sedan länge fastställd.
Men nu skulle själva identiteten stärkas inom det folk som
skulle bära välsignelse till alla folk. Till alla som ville
ta emot Dig.
Abrahams ja till Dig Gud, gjorde att ättlingarna för all
framtid skulle få gå framför och föra välsignelsen
med sig till alla andra folk och människor. Och den utkorelsen
av Israels barn är en evig utkorelse, ett evigt förbund.
Det finns anledning att vara tacksam här. Utkorelsen gav naturligtvis
fördelar till folket. Men idag gäller fördelarna alla
människor som böjer sitt huvud för Dig Gud. Det gäller
alla dom som säger: Herren min Gud, Herren är en.
Men Guds ögonsten är och förblir detta folk som genom
att bli speciellt utvalda också fick en svår uppgift.
Och jag sofia, böjer mitt huvud för Dig; Abraham,
Isak och Jacobs Gud.
May
the LORD bless you, and keep thee;
May the LORD make his face shine to upon you, and be gracious to you;
May the LORD turn his countenance to you and grant you peace.
Numbers
6:24-26:
|