|
Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28
Psalm 23
One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets
kevodo
Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador
halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja
Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave
your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from
home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along
the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near,
The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I
pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep,
you never do you're watching over me
|
Tar Du
hand om mig när jag dör Gud? Eller lämnar Du mig då?
Har Du tid med mig en
stund? Ja det har Du, det vet jag. Du är nog den enda som aldrig
visar bort mig. Det är nog så med himmelskt tålamod.
Du Gud, döden, vad är det egentligen? Ibland låter det
som om det är en person och ibland som om det är en plats;
ja, ibland som en händelse faktiskt. Vilket är det Gud? Är
det kanske allt på en gång?
Första gången
det står om döden i Bibeln, är när Du säger
till Adam att han inte fick äta av Kunskapens Träd. Det står
"men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta,
ty den dag du äter av det skall du döden dö". Hu!
Döden dö!
Var det för att människan inte lydde som dom skulle döden
dö? Eller var det själva kunskapen som blev dödlig Gud?
Döden är ständigt
närvarande i alla människors liv. Man föds och man dör.
Var det inte meningen att det skulle vara så från början?
Och Du Gud, hur skulle det se ut på jorden om alla människor
från alla tider fortfarande levde? Vad mycket folk det skulle
vara här då.
Döden dö! Det låter som om det är mer än bara
att dö. Men vad? Jag tycker sånt här är svårt
att begripa sig på Gud. Det är därför som jag vänder
mig till Dig. Du vet ju hur det ligger till med allting.
När jag var barn
trodde jag att döden var en elak gubbe. Jag smög alltid in
under bordet eller gömde mig bakom soffan när man pratade
om sånt. Inte för att gömma mig för döden.
Utan för att lyssna på vad de vuxna hade att säga om
döden. Gud, det är inte klokt vad jag lärde mig mycket;
om människor! Och vilka historier jag fick höra. Du som är
av evig tid hörde väl dom där historierna också.
Visst gjorde Du det Gud?
Minns Du den där damen som kom från norrland, jag minns inte
vad hon hette, men jag minns hennes historier. Hu, hon kunde berätta
”döden dö” historier så man hisnade. Den
där huvudlösa gubben hon hade mött vid avrättningsplatsen
i norrland var riktigt ruggig. Och vet Du Gud, jag kan än idag
vända mig om mörka kvällar för att försäkra
mig om att folk har huvudena kvar.
Alltid var det någon dom där kvällarna, som kunde berätta
om ludna otyg som drog av dom täckena och sprang över deras
kroppar när dom låg till sängs. Eller trollgubbar som
bodde djupt inne i skogen. Ja, dom berättade som om det verkligen
var sant alltihop. Och jag satt gömd, liten och livrädd, men
jag kunde inte låta bli att lyssna. Det var faktiskt helt omöjligt
att låta bli.
Jag förstår att historierna var lite spänning för
ett gäng hedningar att fylla ut kvällarna med i vintermörkret.
Men Gud det finns märkliga saker, jag har själv sett det.
Men jag skall tala med Dig om det i ett annat brev. För det finns
ett par saker som Du Gud, absolut måste svara mig på.
Nu skulle jag vilja förstå
vad döden är. Finns det fler än en död Gud?
Och vad är det, detta att dö? Är man helt avsomnad eller
är man någon annanstans?
Det verkar ju som om man lever fast man är död när man
läser Bibeln. Det finns det flera exempel på. Om döden
är en plats, är den uppdelat för onda och goda då?
Om det är så, tackar jag Dig allra ödmjukast för
att Du ensam utrannsakar människors hjärtan. Bara Du vet varför
en människa handlar som den gör. Tack och lov för Din
allmakt i den här frågan Gud. Annars förstår jag
ju hur det skulle bli. Folk skulle förpassa varandra till höger
och vänster om vartannat så det skulle stå härliga
till. Och ett sånt oväsen det skulle bli. Och så kan
man ju inte ha det ens i döden.
Men pedofilerna Gud; dom hoppas jag skall få brinna i evighet
i helvetet. Får jag, en enkel kvinna skriva så?
Hur ser det ut i dödsriket
Gud? Är det mörkt? Ja jag frågar därför att
jag har fått för mig att det är under jorden som dödsriket
finns. Men det kan det ju inte vara. Det ser man ju när människor
gräver upp stora gropar för olika ändamål. Inte
har då jag sett till något dödsrike där. Ja förutom
på kyrkogården då förstås.
Gud om döden är en plats, var ligger den då? Och om
döden är en person, vem är det då? Och om döden
är en händelse, varför händer det människor
som förtjänade att leva? Varför Gud? Du är ju allsmäktig
och är den som bestämmer. Jag hänger bara med som en
vante ungefär i de här frågorna. Men jag underordnar
mig Dig, det vet Du. Ditt jobb Gud är att säga mig sanningen
och mitt jobb är att lära mig av den.
Tar Du hand om mig när
jag dör Gud? Eller lämnar Du mig då? Sofia.
|
