|

Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28

Psalm 23

One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.
By: Haviva Pedaya; Israel

Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets
kevodo
Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador
halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja

Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave
your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from
home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along
the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near,
The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I
pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep,
you never do you're watching over me
|
Mendelssohn, Napoleon, Theodor
Hetzl och sionismen.
På 1700 talets mitt i Tyskland var det
förbjudet för en jude att äga mark. Dom bodde fortfarande
i getton. Judarna fick också betala en särskild skatt för
att gifta sig och för att kunna komma in i muromgärdade städer.
Skattetrycket var hårt och hindrade judarna från att få
leva drägliga liv. Åtskilliga judar levde i stor fattigdom.
Många av judarna handlade med begagnade kläder och penning
och pantbelåning för att få mat på bordet, därför
att dom var förbjudna att idka handel i någon större
skala. Nu under hård press från den protestantiska kyrkan.
Eftersom judarna fortfarande levde isolerade
från övriga befolkningen så talade dom inte vanlig
tyska. Det var ett problem.
En judisk man vid namn Moses Mendelssohn som genom sina filosofiska
och politiska skrifter hade blivit erkänd och väl mottagen
bland de ickejudiska intellektuella, såg det här dilemmat.
Och för att avhjälpa problemet lät han trycka upp De
5 Moseböckerna på tyska men med hebreiska bokstäver.
Och han startade skolor i Berlin där judiska barn fick studera
både judendomen och världen utanför det judiska livet.
Judarna fick också genom M Mendelssohn och hans kontakter lite
juridiska lättnader i Tyskland.
I Frankrike den 14 juli 1789 anföll Frankrikes
”undersåtar” Bastiljen i Paris för att få
ut de som satt fängslade där. Den franska revolutionen var
ett faktum och kom att segra.
Nu förklarades de mänskliga rättigheterna för alla
människor och år 1790 kom det att omfatta den judiska befolkningen
också.
Europas kungar gick till anfall mot Frankrike. Man var rädd för
att revolutionen skulle sprida sig till deras länder. Och det hade
dom anledning att oroa sig för.
och under ledning av Napoleon Bonapart drog erövringstågen
genom delar av Europa. Och genom honom revs judarnas gettomurar i Tyskland,
Italien och Österrike.
N Bonaparte ville sprida den franska revolutionens frihetsideal, och
1791 fick alla judar (i Frankrike) fullvärdigt medborgarskap. Napoleon
Bonaparte blev Frankrikes kejsare år 1804. Men efter Napoleons
fall togs alla medborgliga rättigheter av judarna igen, och i Tyskland
och Österrike byggdes åter gettomurarna upp. Men judarnas
frihetslängtan var väckt.
Tre rörelser växte fram under den
här tiden; reformjudendomen där man försökte anpassa
sig till det tyska riket, och den ortodoxa judendomen där man ville
bevara den judiska traditionen. Och ”masorti” en konservativ
judendom som förespråkade förnyelse men inom ramen för
den judiska traditionen.
Den sionistiska rörelsen föddes starkt
genom Theodor Herzl. Och gav liv till den gamla tanken att återvända
till landet som man blivit fördrivna ifrån. (I Israel bodde
många judar och många var dom judar som åkt till landet
för att bygga skolor, synagogor och vingårdar) Det som man
vid varje Pesach/Påsk utropat i århundraden i judiska hem
”nästa år i Jerusalem” började nu skönjas
i fjärran.
Genom Herzl bok som kom ut 1896 ”Der jugendstat” ”Judestaten”
var den sionistiska rörelsen ett faktum. Och 1902 kom Herzl bok,
romanen ”Altneulan” ”Det nygamla landet” ut,
och tillsammans spred han och hans kamrater sina idéer genom
den för ändamålet nystartade tidningen ”Die Welt”
Theodor Herzl skulle komma att ägna all sin tid för att förverkliga
den sionistiska drömmen om att återvända hem till Israel.
|