|
Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28
Psalm 23
One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets
kevodo
Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador
halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja
Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave
your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from
home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along
the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near,
The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I
pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep,
you never do you're watching over me
|
Oljemålning: Sofia
Vilka ökenvandringar.
Gud jag har inte glömt
att skriva till Dig. Det kom ett program om universum på TV:n
som jag ville se. Och nu Gud tror jag att jag förälskat mig
i universum. Att säga att jag är hänförd och förstummad
räcker inte. Jag måste få återkomma till detta
så mäktigt och ofattbart vackra universum. Det är så
outgrundligt vackert.
Men det spelar nog ingen roll vad jag skriver om till Dig. Huvudsaken
är att jag hör av mig Gud. Eller hur?
Med Dig Gud kan jag prata om allt, om jag får problem, om det
jag inte förstår och det som är så vackert så
att jag tappar andan; som universum. Universum är himlakronan för
mig; bortsett från himmelriket då. Men det har jag ju inte
sett ännu. Men jag förstår ju att det måste vara
sagolikt vackert där.
Nu till ökenbrevet.
Jo Du Gud. När Du skapade Edens Lustgård så skapade
Du den grön och lummig; som en oas i öknen. Jag kan nästan
se för mitt inre vad grönt och vackert det måste ha
varit där. Så faller människan och blir förvisad
därifrån. Jag tänkte först att Du visade ut dom
i öknen. Men jag måste ha tänkt fel. Det var ju grönt
och fullt av djur utanför Lustgården också. Adam skulle
ju bruka jorden och Kain; hans son, var också en åkerman,
men Abel blev en herde. Vad var det som skiljde Eden från resten
av jorden Gud? Var det Din direkta närvaro?
Det verkar som om det
finns både en fysisk och en andlig ökenvandring att gå
för människan.
Hu Gud! Jag har verkligen fått smaka på både den andliga
och den fysiska ökenvandringen. I sånt vill jag inte vandra
någon mer gång Gud. Det måste Du bevara mig ifrån;
lova mig det.
Det kanske inte var så
konstigt att människor fick vandra fysiskt i öknen. De här
områdena är ju fulla med öknar. Och när Du inspirerade
människor att nedteckna Bibeln; ta Dina 10 budord t.ex. då
bodde dom ju i öknen. Kanske inte frivilligt men ändå.
Det finns massor med exempel på människor som bodde i ökenområden,
och gör så än idag. Vad är det med dessa "öknar"
Gud?
Jag tycker det verkar som om människan ibland måste gå
igenom ett ökenliv för att rädda sitt liv. Jakob flydde
undan Esau genom öken. Moses flydde undan faraonen genom öken
o.s.v. Åter igen Gud; vad är det med dessa öknar?
Moses, han bodde till och med i öknen hos prästen Jetro. Vilken
gud var Jetro präst åt Gud? Kände han till Dig? Var
det Dig han tillbad? Dom bodde ju runt berget Horeb.
Berget Horeb ja, vilka märkliga saker gjorde Du inte där Gud;
brinnande buskar och allt. Ja Du till och med talade med Moses så
där tydligt där på berget. Du talade både om vem
Du Är och vad Moses skulle göra.
Jag tycker att det verkar som om Du hade bestämt det där med
Moses från första början Gud. Det var väl därför
som Du räddade hans liv när han var en baby.
Du Gud, och nu blir det
såna där frågor som gör mig så nervös.
Varför tänkte Du Gud döda Moses vid vilostället?
Det kan jag inte förstå. Och Gud, varför räddade
Du inte alla barnen i Egypten? Och varför gjorde Du faraos hjärta
så hårt? Varför gjorde Du det inte mjukt och följsamt
istället? Då hade ju inte den där otäcka dödsängeln
behövt utföra det där hemska uppdraget. Uh! Bli inte
arg på mig, men jag funderar på sånt här, det
vet Du ju om Gud. Visst gör Du det?
Så kommer vi till
själva uttåget. Jamen Gud, vilket uttåg. Alla Israels
stammar gick ut ur Egypten. Sen blev det det ena undret efter det andra
på vägen mot Kanaans land.
Jag skulle velat ha sett minerna på dom som var där när
Du delade havet och beredde vägen över till andra sidan. Vilken
räddning Du gjorde där Gud! Helt makalöst.
Sen blev Israels barn kvar i öknen i 40 år. Nog har jag läst
om alla klavertramp som dom gjorde. Men Gud, 40 år.
Uhj, nu kommer en sådan
där "jagblirnervösfråga" igen. Är det
så konstigt att människorna blev besvikna när dom aldrig
kom fram Gud? Jag vet att dom skulle ha litat på Dig men ändå.
Dom var ju bara människor med alla möjliga brister; som jag
Gud. Och jag vet ju hur jag har känt mig på mina ökenvandringar.
Man tappar så lätt fotfästet på något vis.
Och nog har jag tänkt ibland att Du inte brytt Dig om mig. Ja,
jag har tänkt att Du kanske har övergivit mig. Det har nog
varit värst. För utan Dig Gud så är man verkligen
ensam. Tror Du inte att dom, Israels barn, kände så också?
Gud jag vet; och jag har skrivit det många gånger till Dig
nu, jag kan absolut inte veta bättre än Du. Du vet skälen
till att de fick stanna i öknen.
Men Du, vad har jag gjort för att ha fått en sådan
tuff ökenvandring?
Du som kan tala både genom vindar, åskor och allt möjligt.
Kan Du inte tala med mig om det här. Och jag vill också hemskt
gärna kunna höra Din röst också Gud.
I övrigt så älskar jag Dig väldigt mycket. Men
det vet Du, det vet jag.
Din ökenvandrare
Sofia
|
