|
Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28
Psalm 23
One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets
kevodo
Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador
halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja
Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave
your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from
home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along
the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near,
The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I
pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep,
you never do you're watching over me
|
Där under, gör sig
både mor och far, besvär till att få mötas och
få kyssas.
Jag gick ut en liten stund bland skogens gran
och tall. Ännu fanns ingen snö på gren eller skogens
mjuka mossa. Ännu lyste barren gröna och glänsande på
fur och gran. Kottar låg vid dess rötter, och ekorrn samlade
än förråd för vintriga och månkalla nätter.
Marken är ännu täckt med mörkbruna löv och
små kvistar som från träd falligt ner. Men det kändes
som om det inte gjorde så mycket idag. Jag bara gick min stig,
i mina tankar och grubblade över hur livet kan va.
Nu är det strax jul. En tid av ljus och
gemenskap för de flesta. Det är i den här tiden som människobarn
umgås med släkt och vänner, och delar bord med mat av
alla de slag. Under pyntade granar ligga hemlighetsfullt vackra inslagna
gåvor med färgglada snören och vackra band. Så
hemliga och så mystiska att varenda unge blir snäll. Ja mången
märklig sak får sitt eget säregna ljus, när hemmen
fylls med advent, Lucia och juleljus.
Mammor stökat runt i sina kök i veckor,
för denna enda kväll. Och pappor går omkring och ser
ut som dom bären på en stor och djup hemlighet.
I dörrposter hänger mistlar med små vita bär och
gröna blad. Dit under gör sig både mammor och pappor
sig stort besvär, för att under misteln ett kort ögonblick
få mötas. Ja de vill mötas för få en flyktig
kyss av den de håller kär.
Barn i alla hus och hem ser förtjust och blygt på, när
pappor pussas med deras mammor. Och dom känner att kärleken
finns där och blir synlig under dörrpostens hängande
mantel.
Finns det något ljuvare än sweet kisses från någon
man tycker om, så säg?
Så kommer tomten när pappa gått
ut. Hur storögt tittar inte barnen då? När mamma nu
ger sin klapp och kyss, till en man med röda kläder, stort
vitt skägg och vinterslott som boning. Dragen på en släde
av renar de sju. Ja, det viskas det om och alla har sett, hur tomten
far över månens lysande skiva i vinternatten.
Ja, jag kan tänka mig att varje barn tänker så, att
tomten, han är vare sig en pappa eller karl. Han är bara tomten
som på något märkligt sätt, kommit hit med alla
klappar från det nordligaste land. Det kan väl vara värt
en kyss från mamma. Ja Gud, så tror jag dom tänker,
de ljuvliga barnen små.
Gud jag tror att det var menat att människor
skulle leva med en kär vän. Tillsammans med varandra i sämja
och kärlek. Men i vår tid är det inte så. Många
har ingen att kyssa ljuvt under mistlar eller vid julträd som vackert
klädda stå.
Oräkneliga går ensamma genom livets ruskiga väder och
blåst. På något sätt så övergivna
av livet självt. Ja Herre, det är en väg som jag är
väl bekant med själv, jag har vandrat den så länge.
Men hur gör man för att inte vara så skygg och så
rädd? Nej Gud, jag har inga anspråk för mig själv.
Jag tänker på dom andra som på någon väntar
Nu ber jag Dig, att sända till alla dom som sitter ensliga i juletid
och bidar. Att till dom sända änglasång och änglaljus
att lysa upp i deras hus och stuga. Och göra ljusets förunderliga
kväll, till en ljusets afton för var och en.
Jag såg mamma kyssa
tomten, jag
tänk om våran pappa kommit då.
Jag gömt mig i en vrå för att titta lite på
ett konstigt stort paket som någon av oss skulle få,
och då fick tomten mammas klapp och kyss
sedan sa hon :"Åh, vad du är bra".
Nej, ingen ser att det är du men jag såg att det var
tomten mamma kysste i går kväll
|
