![]() |
|||||||||||||||||
Jesaja 41:10
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Dear Angel |
Nu har natten åter brett sina vingar över
land och stad. Jag såg det inte. Nej, igår följde jag
inte aftonen in i natten. Jag slumrade när kvällningen tornade
bort och vandrade in över midnatt. Men nu är jag vaken Gud.
Mina brev till Dig om natten måste ju skrivas om natten. Nu i tider när en drottning ropar från alla himlar, att ljuset kommer nu i advent. Då tänder människor ljus i hopp och brinnande låga om kvällar. Att julens frid skall breda ut sig i deras hem. Men om dagen har människor åter glömt sin djupa längtan. Människor bär nu i dessa tider, paket i stor myckenhet, för att ge varandra gåvor, som tre vise män gjorde en gång en förunderlig natt. Men hur har jag inte redan sett, vilken tyngd och börda många känner, när dom bären hem sina dyrköpta skänker! Hur har jag inte redan känt med vilken möda! Jag såg och kände det igår, när jag strövade bland myllrande människor och dyrbart skyltade fönster. Hur hörde jag inte små suckar när börsar tömdes till sista penning! Ja Herre, mången människa köper sig en stund att glädja någon med dyrbara gåvor. Hur mycket dyrbarare skulle det inte vara att ge bara av sig själv och glädjas över det ljus som är kommet in i världen? Ja, det är rastlösa tider som ligger människor framför en tid nu Herre. Men på intet sätt vill jag ta ifrån någon människa sin glädje inför julen och de ljus som människor tänder nu. Nej, jag tänker på de människobarn som inget ljus har att tända. Jag tänker på dom som, likt människosonen, ingen plats har att lägga sitt trötta huvud till att vila, runt om på vår jord. Huru drömmer inte dessa Dina människobarn om en jul hemma? Det är dom tankarna som jag sett fått himlens stjärnor att gråta, därför att dom också har sett. Advent är en tid att minnas och hoppas, och himlens härlighet besjunga. Men inte alla vet eller minns, att i fjärran Östern tändes stjärnan som gav oss julen och alla tända ljusen i advent. Hur många har inte glömt att nu är tid att dela glädjen som herdarna gjorde den natten då det hände? Ja Gud, hur skulle inte himlens myllrande änglar jubla, om en enda övergiven nästa inbjöds till ett dukat julebord? Hur skulle inte himlens stjärnor tindra om människobarnen bara för en kort sekund räckte sin hand, till den som firar advent i ensamt mörker, trots att ljusen på bordet brinner med klar låga? Herre, min bön är; hjälp alla att dela det ljus dom har, med någon som ljus är förutan.
|
||||||||||||||||
|
S W © Sweden 2005
|
|||||||||||||||||