Letters to God
Index-Home Everyt.w. be transl. into eng
Breven till Gud 1-100. letters
Breven till Gud 101-199. letters
Breven till Gud letters
Barndom och Stockholmsbreven

Nattbreven. letters
Ungdomsbreven letters
Den långa vägen letters
Tidningar; News från hela världen Newspapers; Worldwide News
Bloggbrev o Community.letters

Att med bilder och musik beskriva känslor... Music .

Turisttips i Israel

Tavlor Paintings
Dikter Poems & paintings ..
Recept från Israel, M. Östern .
Lite om mig about me
Tips Länk o hems. Links and webrings
Sagobrevet till dig.
Hakadosh Baruch Hu He-
A garden filled with angels and hearts; and my wish for you

Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28



Psalm 23



One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.

By: Haviva Pedaya; Israel

Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo

Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu, ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja

Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near, The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep, you never do you're watching over me


Att förvandla en klimpvälling till en herrgårdsstek, och lögner gör tungan svart.

Hemma hade mamma lärt sig att koka soppa på en spik. Ja hon var fenomenal på att slänga ihop en middag på nästan ingenting. Jag tänkte kanske inte så då Gud; när jag var barn. Men sen jag blivit vuxen har jag förstått hur min mamma och min pappa kämpade för att få allt att gå ihop.
Nu var det inte riktigt så att vi var utan mat och kläder. Vi hade ju faktiskt det mesta som vi behövde; i stora drag. Men vi levde sannerligen inget lyxliv. Vi levde bara som alla andra fattiga i Stockholm på den tiden. Och det var inget särskilt med det.

Ofta när pengarna och maten tröt serverades klimpvällning hemma hos oss. Mamma koka helt enkelt upp mjölk och lite socker, redde med lite mjöl och formade skedstora klumpar av mjöl, salt och vatten och kokade dom i mjölken. Ja i nästan alla soppor fyllde mamma ut med klimp. Du får förlåta mig Gud, men hu vad äckliga dom där klimparna var. Dom liksom växte i munnen på mig tyckte jag.
Klimp tillhörde vår basföda. Och tillsammans med mjölk, sill, fläsk, bräckkorv ibland, lök, potatis, vitkål och bröd, så var det verkligen inte så illa alla dagar.

I skolan hörde jag en del andra barn berätta om köttgrytor och herrgårdsstekar med gräddsås. Och ibland frågade dom mig retligt vad vi i vår familj brukade äta. Dom visste att vi var fattigungar och tyckte att det var roligt retas. Dessutom så blev deras goda liv synligare om dom kunde lyfta fram vår fattigdom. Men jag sträckte på mig i stassen av gräsliga klänningar och de hemska hårbanden i siden, och en gång svarade jag; ”herrgårdsstek på söndagar, det var väl ingenting, det äter vi nästan varje dag hemma hos oss” Hahaha…

Vi fick inte ljuga för mamma. Mamma sa att om man ljög så färgades tungan svart till slut. Men det där med ljuget var lite kluvet för mig. För å ena sidan skulle vi alltid tala sanning, å andra sidan sa mamma att vi inte skulle berätta allt om familjen och om vårt hem för utomstående när näsvisa frågor ställdes av andra barn eller vuxna. Och pappa brukade fylla i med att säga att vårat liv inte angick någon annan.

Hemma sa jag som det var med saker och ting, om jag sa något överhuvudtaget. Men för det mesta berättade jag ingenting. Jag hade lärt mig att vara tyst med somligt.
Ute bland andra ungar var jag dock tvungen att skydda min familj. Och när det gällde familjens heder, så tyckte jag att jag var tvungen att trolla med sanningen. Jag skyddade min familj till blods skall jag säga Gud. Jag förstod ju att fattigdomen var ett fruktansvärt fult och skamligt tillstånd; fast jag inte kunde se det själv. Jag hade liksom inte själv märkt att det var så där gräsligt och hemskt som rikemansungarna sa. Men jag förstod att det måste döljas, och att det var vid sådana tillfällen som mamma menat att inte berätta allt som sades och gjordes hemma hos oss. Många gånger sprang jag till spegeln för att se om min tunga hade blivit svart. Den blev aldrig svart Gud. Och det tog jag som ett tecken på att man fick ljuga om man skulle försvara sin mamma sin pappa och sina syskon.

Ibland hamnade jag riktigt i trubbel i mitt familjeförsvarande. Och en gång när fröken i skolan frågade mig om saker som rörde min familj så sa jag som pappa hade sagt: ”Det angår inte fröken” Det blev nu inte så bra. Mamma tog mig i örat senare och sa; ”Men vad säger du i skolan jänta” Sen sa hon inget mer om det. Pappa förstod mig, det såg jag på hans leende senare. Ja han var bra min pappa, även fast han var väldigt sträng.

Långt upp i tonåren försvarade jag min familj och gav dom själv en guldkant som egentligen inte fanns där. Inte för att jag tyckte att det egentligen behövdes. Utan mera för att andra trodde och tyckte att vi levde ett hemskt och fattigt liv som inget var värt. Vi barn tänkte inte fattigdomstankar förrän rikemanstankar synliggjorde själva fattigdomen. det var på ett sätt först då som vi blev så fattiga.

Vi i vår familj kanske inte fick äta herrgårdsstek. Men vi åt vår klimpvällning och vår sill omgivna av kärlek till varandra. Ja jag älskade verkligen min familj Gud, så mycket.

S W © Sweden 2005