Letters to God

Index-Home Everyt.w. be transl. into eng

Breven till Gud 1-100. letters

Breven till Gud 101-199. letters

Breven till Gud letters

Barndom och Stockholmsbreven

Nattbreven. letters Ungdomsbreven letters Den långa vägen letters Tidningar; News från hela världen Newspapers; Worldwide News Bloggbrev o Community.letters

Att med bilder och musik beskriva känslor... Music .

Turisttips i Israel

Tavlor Paintings

Dikter Poems & paintings ..

Recept från Israel, M. Östern .

Lite om mig about me

Tips Länk o hems. Links and webrings

Sagobrevet till dig.

Hakadosh Baruch Hu He- A garden filled with angels and hearts; and my wish for you

Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28

Psalm 23

One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.

By: Haviva Pedaya; Israel

Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo

Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu, ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja

Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near, The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep, you never do you're watching over me

”Sonskans”dotter diskar av kärlek, den andra dotra blev raggarbrud, och pappa gick i sken.

Under oss bodde en ensamstående ”sonska” med två döttrar. Det ryktades om att gubben hennes hade dragit ”vid lämpligt tillfälle”. Själv sa hon att han ”gått hädan, arma karl” Ja hon sa så. Jag funderade lite över om att ”gå hädan” var detsamma som att dra vid lämpligt tillfälle. Men mamma förklarade för mig utan att få veta vad det var jag ville veta; egentligen.

Den yngre dottern var jämt uppe hos oss om eftermiddagar och kvällar. Hon fikade efter en av mina bröder hade jag sett. Ja jag såg nog hur hon kråmade sig på ungflicksvis. Hon till och med diskade hos oss ibland. Allt för att imponera på min bror, och för att visa mamma att hon var ett sjutusan till blivande fruntimmer och ”sonska”.
Ja jag sa inte ett enda ord om det Gud. Jag tänkte, att ville hon diska och kråma sig så skulle då inte jag stå i vägen. Istället hjälpte jag henne på traven, man var ju en hjälpsam unge.

Faktum var att jag mer eller mindre tvingade brorsan att spela kort med henne. Och för ”sonskans” dotter bedyrade jag, att jag absolut hade sett att min bror var förtjust i henne. Det hade jag nu inte sett minsta spår av hos bror min. Snarare var det tvärt om, men det berättade jag aldrig för den diskande grannflickan. Istället sa jag att jag minsann sett hur bror min sneglade drömmande på henne. Det där med att ”se drömmande” på någon, hade jag läst i ett av mammas veckotidningsmagasin. Så jag använde det. Till min stora förvåning funkade det. ”Sonskans” dotter gick igång på det och diskade och torkade bord som det värsta hembiträde. Länge undrade jag vad det var för magiskt med de där orden. Jag försökte använda dom på mamma en gång. Men där funkade det inget vidare. Hon sa bara; ”vart har du fått det där ifrån jänta”? Men jag förstod att det var bättre att hålla mun, så jag gjorde det.

När ”sonskans” dotter låg i som värst kunde jag nypa till bror min, om han visade tecken på svaghet. Det måste Du ha förståelse för Gud. För hade jag nu fått någon som kunde diska nån gång ibland, så var jag tvungen att muntra upp henne. Och var min bror belöningen så tyckte jag att jag kunde sälja av honom till henne; lite grand bara. Jag skulle ju aldrig ha gett bort honom Gud, inte på riktigt.

”Sonskans” andra dotter hade börjat skena ute om kvällarna. Hon tuperade håret på samma sätt som ”horan” i gathuset. Det såg faktiskt ut som om hon stoppat in en limpa under håret.
Hon gick runt i korta kjolar med tjusiga blusar, och hade skinnjacka i brunt. Hon målade sig så mycket att hon ibland såg ut som färgkartorna som pappa fått i färghandeln nere i stan.
Till detta bar hon så spetsiga skor så att fötterna såg ut att vara en decimeter längre än vad dom egentligen var. Dessa skor såg ut att vara i en färg som närmast kunde liknas med en grådaskig giftgrön. Jag tror inte att mamma gillade det där, för jag hörde henne säga ibland, ”Jag har aldrig sett på maken till galenskap”
Men jag, jag beundrade raggarbruden. Inte därför att hon såg så anskrämlig ut, utan därför att hon fick åka raggarbil med rockig musik på högsta volym, med tuffa killar.

Pappa kände samma som jag, det såg jag. Han var ju tjugo år äldre än mamma och hade varit swingpjatt när han var ung. Så raggarna väckte väl minnen hos honom. Dessutom så visste jag ingen människa i världen som var så förälskad i bilar som min pappa. För han hade verkligen en märklig kärlek till allt som gick på fyra hjul och hade en brummade motor. Och raggarbilarna kunde verkligen brumma.
Och så fort vår egen raggarbrud kilade över gården så kastade pappa sig ut. Ja det förstår Du väl Gud. Att springer pappa iväg på det där sättet, ja då rusade jag lika raskt efter pappa.
Pappa pratade ofta med raggarna och bröstade sig och berättade vitt och brett om sin tid som swingpjatt. Man kunde verkligen se hur stolt han var, och jag var så stolt över min gamla pappa. För jag förstod ju på alla att han varit något utöver det vanliga i sin ungdom. Nu var han bara en pappa, men det dugde gott för mig. Jag älskade min pappa.

Killarna verkade också gilla min pappa. Och ibland öppnade dom motorhuven till pappas stora lycka. Där kunde dom mecka lite och diskutera muttrar, motorer och hästkrafter. Och pappa som kunde det mesta om bilar gav råd och hjälpte gärna till. Ibland låg raggarkillar och pappa över eller under motorhuven och fixade något fel, medan ”sonskorna” i gathuset hängde ut genom fönstret och såg på och skakade på sina huvuden. Ut från bilen strömmade raggarbrudarnas fnitter och hög rockig musik.
En gång när jag stod där och såg på allt detta tänkte jag att när jag blir stor skall jag bli raggarbrud. På väg in höll jag min pappa i handen och berättade vad jag kommit fram till; ”Pappa, när jag blir stor skall jag också bli raggare”. Men det föll inte i så god jord som jag tänkt, för han svarade bara, väldigt likt mamma; ”Nehej, det skall du inte jänta” det där fattade jag inte. Var det inte bra att vara en raggare, raggare som pappa tyckte så mycket om.

En lördag när jag var på mina strövtåg i Stockholm, närmare bestämt Sveavägen, kom alla raggarbilarna i ett långt tåg. Dom hade ju rutten Sveavägen, Odengatan, Birger Jarlsgatan och upp Kungsgatan tillbaka till Sveavägen igen. Vår granflickas raggarbil stannade vid mig och frågade mig om jag ville ha skjuts hem. Om jag ville. Där satt jag i framsätet i en svart raggarbil och sken av lycka. Pappa blev inte alls arg. Utan han tackade killarna för att dom hade kört mig hem nu när jag gått vilse i stan. Hahaha vilse jag, jag kände ju varje gatsten i Stockholm, men det visste nog inte pappa.