Letters to God
Index-Home Everyt.w. be transl. into eng
Breven till Gud 1-100. letters
Breven till Gud 101-199. letters
Breven till Gud letters
Barndom och Stockholmsbreven

Nattbreven. letters
Ungdomsbreven letters
Den långa vägen letters
Tidningar; News från hela världen Newspapers; Worldwide News
Bloggbrev o Community.letters

Att med bilder och musik beskriva känslor... Music .

Turisttips i Israel

Tavlor Paintings
Dikter Poems & paintings ..
Recept från Israel, M. Östern .
Lite om mig about me
Tips Länk o hems. Links and webrings
Sagobrevet till dig.
Hakadosh Baruch Hu He-
A garden filled with angels and hearts; and my wish for you

Jesaja 41:10
Romarbrevet 8:28



Psalm 23



One thing have I asked and it I seek
your dwelling in me your giving me a spirit
one thing I cried when I remembered myself
for then when I prayed I lacked nothing
and now that I desire nothing
everything is trampled in me please be gracious to me and pity
bless my days purify them
raise them like a daughter crying over the apple of her eye
please if you can.

By: Haviva Pedaya; Israel

Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo

Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu, ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Jimloch Adonaj leolam, Elohajich tsijon ledor vador halaluja
Kuma Adonaj vejafutsu ojvecha, vejanusu mesanecha mipanecha.
Halaluja
Ki vecha levad batachnu, melech El ram venisa adon olamim
Halaluja

Dear Angel
Dear Angel Dear angel ever at my side, how lovely you must be, To leave your home in heaven to guard a child like me! When I am far away from home, or maybe hard at play, I know you will protect me from harm along the way. Your beautiful and shining face I see not, though you're near, The sweetness of your lovely voice, I cannot really hear. But when I pray you're praying too, your prayer is just for me. And when I sleep, you never do you're watching over me


Mina grannar var också mina närmaste, en pedofil gör hembesök. Häng dom i tasken på torgen.

Jag var ett egensinnigt barn Gud. Jag ville inte ha människor mig för nära. Det störde mig i djupet av min själ när någon försökte truga sig på. Det var som om det pulserar ut vassa svarta pilar från mitt inre mot dem som sökte bana sig väg in i mina känslor. Vad sjutton skulle dom där att göra? Dessutom så såg jag. Jag såg i deras ögon. Speciellt tyckte jag illa om gamla gubbar som luktade snus. Detta till trots att min pappa snusade, men det var en annan femma Gud. Han var min pappa och jag litade på honom, likaså på min mamma och mina syskon; trots att vi höll på att slå ihjäl varandra dagligen.

Att vara ett barn med den egenskapen, att kunna få vuxna att tappa ansiktet, innebar en del besvär för mig även om dom var kortvariga. Jag hade lärt mig att ett avslöjande ord eller en mening fick de flesta att dra sig tillbaka. Mamma var bekymrad över det där. Och det var inte ovanligt att jag fick mig en hurring med de tillhörande orden som jag känner så väl; ”skall du tilltala gammalt folk på det där sättet jänta”? Och det gamla folket såg nöjda och belåtna ut när mamma återupprättade ”gammat folks” heder och ära. Dom såg så nöjda ut. Men dom visste inte att det var jag som tagit hem segern Gud.

Konstigt nog så kände jag aldrig så för någon som bodde i vårt gat och gårdshus. Alla som bodde där tillhörde mina närmaste på något vis. Och vi kände varandra och varandras gränser för våra liv. Så när ”sonskor” jagade mig på gården för något jag gjort, så var inte det samma sak som när en del besökare kom.
Till och med ”horan” var min vän fast jag bara såg henne när hon skakade mattor. Men hon hade sagt några ord och lett mot mig då i början, innan mamma förbjöd mig att prata med henne. Så hon var min vän, om än i hemlighet. ”Alkoholisten” var också min vän. Ja jag tyckte till och med om hans fru, trots att hon var ett hiskeligt skrikit fruntimmer och slog ”alkoholisten”. Ja det hade jag sett från mitt nya fönster Gud. Ibland drämde hon till honom. Men jag såg aldrig att han slog tillbaka, han höjde bara armarna för att skydda sig. Ja, han gjorde precis som jag gjorde Gud.

En av de där snusluktande gubbarna var gift med en nära släkting till oss, och dessutom bästa kamrat med min pappa. Han hade jag sett från början att jag skulle akta mig för. Jag kände och jag såg att något var fel med honom. Jämt när han kom var jag frivillig barnvakt och tog mina syskon och gick med dom till rummet längst bort i lägenheten. Och jag släppte inte ut mina syskon därifrån förrän snusgubben hade gått. Och mamma var så glad över att jag var så snäll och följsam de där gångerna. De där dagarna var jag kramig och kramade både mamma och pappa. Jag sökte mina föräldrars skydd på något vis.
Jag minns en gång när jag blev så kramig att mamma frågade mig om jag gjort något ofog. Men vad skulle jag säga. Jag visste ju inte själv vad det var. Jag visste bara att ett överhängande hot fanns hemma hos när snusgubben satt vid vårt köksbord.

Så började snusgubben komma när pappa och mamma inte var hemma och jag var barnvakt. Gud vad rädd jag var. Och det skulle visa sig att jag hade haft rätt. Han tyckte om småjänter. Gud så jag kämpade emot gubben. Men han var för stark. Han låg inte med mig. Men han tryckte upp mig mot väggen i mitt rum och talade om var fin och stor jag hade blivit med han grävde i mina underbyxor. Jag hade inte en chans. Han var så stor och stark och jag var bara en liten jäntunge. Sen gick han alltid med orden att jag inte fick säga något till någon enda, för då skulle något hemskt hända mina föräldrar och mina syskon. Gud, vart var Du då? Hade du verkligen inte tid med en liten jäntunge som jag?


Mina syskon tystnade alltid när jag hade ett speciellt uttryck i ansiktet. Och efter hembesöken av pedofilen hade jag det. Leken slutade alltid och en sordin lades över allas hjärtan och sinnen och lade sig som en slöja av sorg och skuldkänslor. Ingen förstod varför.

Flera gånger kom snusgubben tills jag äntligen lärde mig att alltid låsa dörren. Och mamma och pappa förstod inte varför jag jämt gick och kontrollerade att ytterdörren var låst. Vi hade ju aldrig haft dörren låst hemma hos oss, vare sig dag eller natt. Det hade ingen där jag bodde. Men nu låste jag allt som gick att låsas, och samtidigt låste sig något inom mig själv som inte hade varit låst förut. Än idag låser jag om mig. Och ibland går jag och kontrollerar för säkerhets skull att det är låst; även om jag vet att det är låst. Och jag kan inte tålas vid människor som luktar snus Gud.

Det skulle dröja länge innan jag berättade för mamma vad som snusgubben hade gjort. Men mamma trodde mig inte. Hon ville inte tro att de fula farbröder hon alltid varnade mig för när jag var ute, faktiskt gjorde hembesök hos oss. ”Snusgubben som är så snäll” sa hon bara. Men hon fick en annan vaksamhet efter det. Jag förstod inte att det var skamligt för mammor om deras barn blev skändade utav män som hade lust och tyckte för småflickor.

En lång tid efter snusbesöken fick också pappa reda på vad som hänt. Och jag tänkte att nu kommer pappa skära genitalierna med skrotum och allt av snusgubben. För det hade pappa sagt att man skall göra med karlar som inte kunde låta bli småjänter. Men han gjorde aldrig det, därför att snusgubben hade fått cancer och skulle dö. Han hade inte långt kvar att leva talades det om. Och pappa tyckte att det var så synd om honom för att han skulle dö i en hemsk sjukdom. Jag var helt övergiven och sviken av alla människor.
Senare när jag blivit vuxen talade jag om för hans släktingar vad han hade gjort. Då kom det fram att han varit och kladdat på sina egna barn och barnbarn också. Men aldrig ställde någon honom till svars för det. Må han brinna där han är nu; i evighet.

Min absoluta åsikt och önskan är denna; att alla pedofiler skall hängas i tasken i en hög ställning i varje stad. Där vill jag att dom skall hänga tills dom dör. Och jag backar inte en bokstav på detta Gud. Icke en stavelse. Istället står jag gärna till tjänst och hänger dom högt.

S W © Sweden 2005