![]() |
|||||||||||||||||
Jesaja 41:10
By: Haviva Pedaya; Israel
Kadosh, kadosh Adonaj tsevaot melo chol haarets kevodo Mimekomecha malkenu tofia, vetimloch alenu,
ki mechakim anachnu lach. Mataj timloch betsijon bekarov bejamenu leolam
vaed tishkon. Titgadal vetitkadash betoch Jerushalajim irecha, ledor
vador ulenetsach netsachim. Veenenu tirena malchutecha, kadavar haamur
behire uzecha, al jede David meshiach tsidkecha.
Dear Angel |
Nu vandrar hon över ängar och hagar, över städernas broar och genom städernas parker Nu har sommarfrun kommit Herre. Nu vandrar hon över ängar och hagar, över städernas broar och genom parker. Hon besöker minsta vrå bland dom rika och bland dom fattiga. Hon är en rättvis årstid som sträcker sina armar emot alla. Ingen lämnar hon utanför. Hennes soliga armar omfamnar allt som lever. Nu kan man se i människors ansikten att
hennes närvaro lyser upp människors ögon. Det verkar
som om det är lättare att le och leva när hennes solstrålar
dansar fram på alla platser. Ja hon är en älskad och
välkommen årstid. Hon är sommaren i våra hjärtan.
Rakt över gatan i huset där en av
mina nattvandrande hemliga vänner bor, ser jag nu hur hans huvud
är upprest. Ibland hör jag honom skratta när fönstret
är öppet. Vad gör honom så glad? Han är ju
ensam. Aldrig har jag sett någon besöka honom. Är det
sommarfrun som gör honom sällskap och får honom att
bli så munter? Jo jag vet att han fortfarande vandrar ut bland
stjärnorna om nätterna. Jag vet det därför att jag
själv gör det höst som vinter, vår som sommar.
I buskarna har småfåglarna sin bon.
Överallt leker små små sparvar och pilfinkar. Dom är
så lyckliga och så fria. Ännu har dom inte förstånd
nog för att fly när jag kommer. Och sitter jag riktigt stilla
så har det hänt att dom lekt vid mina fötter. I alla soliga dagar stannar människor upp. Överallt står det människor med ansiktet vänt mot himmelen med slutna ögon. Det ser nästan ut som om gathörn, parker och torg är fyllda av människor som ber. På sätt och vis ser det märkligt ut. Ändå känns det så självklart. Herre, jag tackar Dig för sommaren, jag
tackar Dig för alla våra årstider. Jag älskar
dom alla så. Vintern brukar ligga mitt hjärta närmast
men när sommaren kommer så är det henne jag älskar.
När sen hösten kommer så fylls mina sinnen med alla
min kärlek till hösten och dess dis och underbara färger.
Då är jag alltid säker på att det är hösten
som jag älskar mest. När sen vintern med sina vita vida vingar
breder ut sig över stad och land så vet jag helt säkert
att vintern är min själs frände och hjärtas kärlek;
tills våren kommer med livet och uppvaknandet från vintersöm.
Då när knopparna just skall till att brista, då vet
jag att våren är min största kärlek. Men den ljuvligaste
vårdag eller sommardag, eller den vackraste av en färgsprakande
höstdag kan ändå få mig att känna att vintern,
den vita tigern i nordanland, är min årstid. |
||||||||||||||||
|
S W © Sweden 2005
|
|||||||||||||||||